Det här är handeln

Volymutvecklingen i dagligvaruhandeln var svag under 2025 och ökade endast med 0,4 procent. Inflationstrycket i ekonomin under 2022 och 2023 slog hårt mot dagligvaruhandeln som drabbades av kraftigt förhöjda inköpspriser. Det innebar i förlängningen också höjda konsumentpriser med konsekvensen att volymförsäljningen föll kraftigt. 2024 stärktes dock hushållens köpkraft något och dagligvaruhandeln växte återigen i volym. Trots att köpkraften fortsatte att stärkas under 2025 gick det inte att skönja någon ytterligare återhämtning av tidigare förlorade försäljningsvolymer under året. Volymförsäljningen var vid utgången av 2025 fyra procent lägre än 2021 års nivå och låg på samma nivå som tio år tidigare, 2016. Försäljningsökningen uttryckt i löpande priser uppgick emellertid till 3,5 procent för helåret 2025. Det är ungefär i nivå med ett normalår under 2000-talet.

Efter tre år med volymminskningar i sällanköpsvaruhandeln bröts äntligen den negativa trenden under 2025. Volymutvecklingen uppgick till hela 6,1 procent men ska ses i ljuset av att den föregående treårsperioden var den svagaste i sällanköpsvaruhandeln sedan 90-talskrisen. I löpande priser steg försäljningen med 6 procent vilket är marginellt lägre än volymutvecklingen. Det innebär att priserna i sällanköpsvaruhandeln som helhet inte ökade alls. Flertalet branscher inom sällanköpsvaruhandeln växte i volym under 2025. Starkast utvecklades elektronikhandel. Försäljningen var särskilt stark under andra halvan av 2025 då många konsumenter passade på att uppdatera sina elektronikprodukter i samband med Black Week och julhandeln. Även andra kapitaltunga branscher, som drabbades hårt när hushållens köpkraft urholkades av de generella kostnadsökningarna, utvecklades starkare än på länge. Möbelhandeln växte med över 7 procent i volym och bygghandeln med över 4 procent.

Även partihandeln bröt äntligen den negativa trenden under 2025. Efter två år med stora volymminskningar presterades positiva volymutvecklingstal på 2,2 procent. Utvecklingen i löpande priser var 2,8 procent, bara cirka en halv procentenhet högre än volymökningen.

Partihandeln med livsmedel, som främst levererar till dagligvaruhandeln, ökade sin försäljningsvolym med 2,6 procent. Motsvarande ökning för partihandeln med hushållsvaror, som i huvudsak betjänar sällanköpsvaruhandeln, var 0,8 procent. Den verkliga tillväxtraketen var partihandeln med informations- och kommunikationsutrustning som växte med 14,4 procent i volym.

Även andra delar av handeln uppvisade en relativt stark utveckling under året. E-handeln ökade sin omsättning med 4 procent och närmade sig åter nivåerna från pandemiåren.

Lågprishandeln fortsatte samtidigt att utvecklas starkare än detaljhandeln som helhet, vilket tyder på att många hushåll fortfarande prioriterar prisvärde i sina inköp. På second hand-marknaden blev utvecklingen mer tudelad. Den totala försäljningen minskade något, men både second hand-mode och den digitala försäljningen fortsatte att växa, vilket tyder på att utvecklingen i allt högre grad skiljer sig mellan olika produktkategorier och försäljningskanaler.

Handeln har alltid förändrats i takt med samhället, tekniken och konsumenternas behov. Från torg och fysiska butiker till e-handel, appar och digitala marknadsplatser har nya försäljningskanaler successivt vuxit fram och förändrat hur konsumenter möter handeln. Idag sker köpresan ofta genom flera kanaler, där fysiska och digitala miljöer kompletterar varandra snarare än ersätter varandra.

Under 2025 skedde endast mindre förändringar i hur detaljhandeln fördelade sig mellan olika försäljningskanaler. Friliggande handel, som bland annat omfattar butiker som inte ligger i stadskärnor, externhandelsområden eller köpcentrum, stod fortsatt för den största andelen av försäljningen och svarade för 38 procent av marknaden. Externhandeln stod för 33 procent, medan e-handeln och stadskärnorna svarade för 15 respektive 13 procent. Siffrorna visar att den fysiska handeln fortsatt dominerar, samtidigt som försäljningen är spridd över flera olika typer av handelsplatser och digitala kanaler.

Handeln utgör en central del av den svenska ekonomin och består i huvudsak av två delar: detaljhandel och partihandel. Inom detaljhandeln möter konsumenterna handeln direkt, oavsett om köpet sker i en fysisk butik eller via en digital försäljningskanal.

Under 2025 bidrog handeln med cirka 591 miljarder kronor till BNP, vilket motsvarar omkring 10 procent av alla varor och tjänster som producerades i Sverige. Detta gör handeln till den näst största branschen i det privata näringslivet, efter tillverkningsindustrin.

Handelns företag och medarbetare bidrar också med omfattande skatteintäkter till staten, kommunerna och regionerna. Under 2025 uppgick skatteintäkterna från handeln till 374 miljarder kronor, vilket motsvarade 14 procent av Sveriges totala skatteintäkter. Den största delen utgörs av mervärdesskatt, det vill säga moms, som stod för 177 miljarder kronor. Därutöver genererade handeln 126 miljarder kronor i sociala avgifter och 71 miljarder kronor i inkomstskatt.

Under 2025 uppgick antalet företag inom detalj- och partihandeln till drygt 106 800, varav 65 200 är verksamma inom detaljhandeln och resterande inom partihandeln. Inklusive handel med motorfordon uppgår antalet handelsföretag till drygt 132 400.

Antalet detaljhandelsföretag sjönk under perioden 2012 till och med 2019, för att sedan stiga under pandemin, en utveckling som sedan hållit i sig. Detta samtidigt som antalet partihandelsföretag minskat med 13 procent under motsvarande period.

Handeln omsatte omkring 3 400 miljarder kronor under 2025, varav knappt 1 000 miljarder i detaljhandeln och 2 400 miljarder i partihandeln. För detaljhandeln motsvarar detta en ökning om 4,6 procent, mätt i löpande priser. Justerat för inflation uppgick omsättningsutvecklingen till 3,1 procent. Ökningen kan bland annat förklaras av en återhämtning för bygg- och järn samt möbelhandeln, vilka steg med 5 respektive 7 procent efter svaga föregående år. För partihandeln steg omsättningen med 2,8 procent i löpande priser 2025. Justerat för inflation landade utfallet på 2,2 procent. Bortsett från ett starkt år för partihandeln 2022, har den genomsnittliga utvecklingen per år varit starkare för detaljhandeln.

Handeln är näringslivets största arbetsgivare. Drygt var tionde sysselsatt arbetar i handeln.

Under 2024 sysselsatte detalj- och partihandeln totalt 517 000 personer, varav 298 300 i detaljhandeln och 218 700 i partihandeln. Inklusive handeln med motorfordon uppgår antalet sysselsatta i handeln till totalt 606 000 personer.

Handeln utgör även många ungas första kontakt med arbetslivet. Under 2024 arbetade omkring var femte ungdom i handeln. Detta motsvarar drygt 96 300 ungdomar, varav drygt 81 100 arbetade i detaljhandeln och 15 200 i partihandeln.

Under perioden 2011 till och med 2022 steg antalet sysselsatta i handeln med i snitt 1 procent per år, bortsett från pandemiåret 2020 då sysselsättningen sjönk. 2022–2024 sjönk antalet sysselsatta återigen, med 0,6 procent, varav hela nedgången kan förklaras av en nedgång i antalet sysselsatta i detaljhandeln som sjönk med 2,7 procent. Antalet sysselsatta i partihandeln har i stället stigit under samma period.

Den svenska detaljhandeln består av drygt 30 000 fysiska butiker. I slutet av 2024 uppskattades antalet butiker till cirka 30 350, vilket innebär att det totala butiksbeståndet har minskat med 11 procent sedan 2017. Kedjorna har en stark ställning i butikshandeln och står för 63 procent av de fysiska butikerna och 82 procent av butiksomsättningen. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika delar av handeln. Inom handel med brett sortiment, där bland annat lågprishandeln ingår, har antalet kedjeanslutna butiker ökat kraftigt medan de minskat inom de flesta andra branscher.

Samtidigt som antalet fysiska butiker har minskat har antalet företag i detaljhandeln fortsatt att öka. Mellan 2014 och 2025 ökade antalet detaljhandelsföretag med 12 procent. Utvecklingen drevs framför allt av e-handeln, där antalet företag ökade med drygt 160 procent under perioden. I flera delar av den fysiska butikshandeln är utvecklingen den motsatta. Antalet företag har minskat tydligt inom bland annat sko- och klädhandeln samt möbel- och heminredningshandeln, samtidigt som dagligvaruhandeln har varit mer stabil över tid.

Nedbrutet på olika typer av städer och orter är det tydligt att det kedjeanslutna butiksbeståndet har minskat mest i storstäderna. Mellan 2017 och 2024 minskade antalet kedjeanslutna butiker i storstäder med 14 procent. Även i större städer har utvecklingen gått tydligt nedåt under perioden. I pendlingskommuner nära mindre stad eller tätort har minskningen däremot varit betydligt mer begränsad, med en nedgång på 2 procent. Utvecklingen visar att butiksbeståndet har pressats mest på platser där konkurrensen om kunder, lägen och kostnader ofta är som störst.

Svenska handelsföretag fortsätter att pressas av snabbt ökande lokalkostnader. Bashyrorna har skenat på grund av inflationen samtidigt som hyrestilläggen ökat kraftigt. En prognos för 2023 visade att hyrorna beräknades öka med 4 miljarder kronor, utfallet blev i stället 4,6 miljarder.

Inför 2024 fick nio av tio handelsföretag en hyreshöjning, där majoriteten påfördes hela KPI-ökningen på 6,5 procent. Handeln visar tecken på återhämtning men lokalkostnaderna har stigit mer än intäkterna, samtidigt som hyresnivåerna, som pressades upp av inflationen, ligger kvar. Kostnadstrycket är särskilt högt i stadskärnor och köpcentrum. I Stockholm är totalhyran per kvadratmeter cirka 65 procent högre i stadskärnan än i övriga kommunen, och i Göteborg är hyrorna mer än dubbelt så höga i stadskärnan. En växande del av hyreskostnaden består av hyrestillägg, som i många fall utgör mellan 25 och 38 procent av totalhyran.

Utvecklingen får tydliga konsekvenser. Allt fler företag väljer att lämna centrala lägen för externa handelsområden där kostnadsnivåerna är mer rimliga. Detta riskerar att leda till ökade vakanser och mindre levande stadskärnor.

Mer detaljerad data och nyckeltal från Svensk Handels Hyresdatabas är tillgängligt för deltagande företag. Analysen bygger på insamlad hyresdata för 2024. Jämfört med förra året har underlaget vuxit och omfattar nu närmare en fjärdedel av Sveriges samtliga kedjeanslutna sällanköpsvarubutiker.

Svensk Handels E-handelsindikator skattade e-handelns omsättning från svenska konsumenter under 2025 till 166 miljarder kronor. Det var en ökning med 4 procent jämfört med 2024. 71 procent av konsumenterna e-handlade en genomsnittlig månad under året. Det var en lika hög andel som året innan.

I motsats till 2024 fick e-handeln alltså ingen draghjälp av att fler e-handlade än året innan. Däremot e-handlade konsumenterna för högre köpesummor i genomsnitt, cirka 2 300 kronor per konsument och månad. Siffrorna avser svenskarnas e-handelskonsumtion både från svenska och utländska e-handelsbolag.

Trots att omsättningen i e-handeln ökade för andra året i rad har den ännu inte överstigit rekordnivåerna från pandemiåret 2021. Då uppmättes omsättningen till 171 miljarder kronor och cirka 18 procent av den totala detaljhandelskonsumtionen i Sverige gick via e-handeln.

Efter pandemin återgick konsumenterna i viss mån till att handla mer i fysiska butiker samtidigt som den höga inflationen slog hårt mot köpkraften. Det innebar att omsättningen föll både 2022 och 2023 innan den återigen vände uppåt 2024. 2025 utgjorde e-handelskonsumtionen cirka 14 procent av den totala detaljhandelskonsumtionen i Sverige. Det var bara en marginell ökning jämfört med 2024. Även om en justering nedåt av e-handelns omsättningsandel i detaljhandeln i viss mån var förväntad efter pandemin går det att konstatera att e-handeln i nuläget inte tar marknadsandelar från den fysiska butikshandeln i samma höga takt som innan pandemin. Tendensen just nu är alltså att skillnaderna i tillväxttakt mellan digital och fysisk handel minskar något.

Sett till branschnivå var det elektronikhandeln som var det verkliga dragloket i e-handeln 2025. E-handelsindikatorn skattade omsättningstillväxten i branschen till hela 29 procent. Om inte elektronikhandeln hade gått så pass starkt under året hade totalutvecklingen i e-handeln varit betydligt svagare. Förutom varor från apotek, som växte med 13 procent i mätningen och är en av de branscher som vanligtvis uppvisar bra tillväxttal på nätet, var det bara skönhets- och hälsoprodukter samt böcker som uppvisade positiva tillväxttal. Övriga branscher i Svensk Handels mätningar sjönk i omsättning.

Lågprishandeln inom detaljhandeln består av aktörer som konkurrerar genom att hålla generellt lägre priser än de traditionella kedjorna. Lågprishandeln består till största delen av fysiska butiker. Den har historiskt sett ofta etablerat sig i externa handelsområden, men har på senare år i större utsträckning även börjat öppna butiker i mer centrala lägen. Omsättningstillväxten i lågprishandeln har varit mycket hög under en lång period och har konsekvent vuxit i snabbare takt än detaljhandeln som helhet. Den höga inflationen åren efter pandemin gjorde konsumenterna mer prismedvetna och ledde därmed till ännu gynnsammare förutsättningar för lågprishandeln.

2024 växte lågprishandeln med ungefär 5 procent i omsättning (bokslutsdata för 2025 saknas fortfarande) medan detaljhandeln i sin helhet växte med 2,1 procent samma år, mätt i löpande priser. Tillväxttakten i lågprishandeln med dagligvaror mattades betydligt, från nivåer kring 15 procent både 2022 och 2023 till cirka 4 procent 2024. Tillväxten för hela dagligvaruhandeln var något lägre 2024, 3,1 procent. Lågprishandeln med sällanköpsvaror växte med cirka 6 procent vilket är i nivå med ökningarna under 2024. Det var en betydligt högre tillväxttakt än i sällanköpsvaruhandeln som helhet som växte med 1,2 procent.

Sammantaget omsatte lågprishandeln drygt 135 miljarder kronor 2024. Det motsvarade ungefär 14 procent av detaljhandelns totala omsättning. Cirka var sjunde spenderad krona i handeln hamnar därmed i lågprisföretag.

Second hand har på kort tid blivit en etablerad del av handeln. För många konsumenter är det i dag naturligt att varva nyproducerade köp med begagnade varor, beroende på behov, pris och tillgänglighet. Marknaden har också breddats tydligt. Ideella organisationer och fysiska second hand-butiker har fortfarande en viktig roll, men utvecklingen har under de senaste åren i hög grad drivits av digitala plattformar och marknadsplatser där privatpersoner kan köpa och sälja direkt av varandra. Det har bidragit till att second hand har gått från att vara ett mer nischat alternativ till att bli en självklar del av många konsumenters vardag.

Under 2024 växte second hand-marknaden starkt, i ett läge där hushållens köpkraft var pressad och många konsumenter sökte mer prisvärda alternativ. Under 2025 blev utvecklingen mer blandad. Den totala second hand-försäljningen uppgick till 16,0 miljarder kronor, vilket var knappt 5 procent lägre än året innan. Nedgången drevs framför allt av en svag utveckling under vinter- och vårmånaderna, medan försäljningen förbättrades från juni och framåt. Det tredje kvartalet blev årets starkaste, med en omsättning på drygt 4,5 miljarder kronor.

Utvecklingen skiljde sig också tydligt mellan olika delar av marknaden. Försäljningen via nätet minskade bara marginellt under 2025 och uppgick till strax över 11 miljarder kronor, medan försäljningen i fysiska butiker minskade med nära 13 procent. Därmed ökade nätets andel av second hand-försäljningen från 67 procent 2024 till 69 procent 2025. Samtidigt fortsatte second hand-mode att utvecklas starkt. Försäljningen av begagnade kläder, skor och väskor ökade med drygt 12 procent och uppgick till omkring 5,3 miljarder kronor under året.

Utvecklingen visar att second hand-marknaden inte längre kan beskrivas som en entydigt snabbväxande marknad där alla delar rör sig åt samma håll. Efter ett starkt 2024 följde ett svagare 2025, men nedgången innebär inte att intresset för second hand har försvagats i grunden. Snarare tyder utvecklingen på att marknaden håller på att mogna. Tillväxten koncentreras till vissa kategorier och kanaler, framför allt mode och digital försäljning, medan andra delar av marknaden möter tuffare jämförelsetal och större konkurrens från nyproducerade varor när hushållens ekonomi förbättras. Inför 2026 framstår second hand därför som en fortsatt viktig del av handeln, men med en utveckling som i högre grad kommer att variera mellan olika produktkategorier och affärsmodeller.

Efter en relativt spretig utveckling under 2024 började sällanköpsvaruhandeln tydligt återhämta sig under 2025 efter en lång period av negativ försäljningsutveckling. Flertalet delbranscher uppvisade en tydlig revansch efter de senaste årens lågkonjunktur. Bygg- och järnhandeln tog exempelvis ett kliv uppåt efter en svag byggkonjunktur under föregående år. Till följd av en tydlig återhämtning för flertalet delbranscher befinner sig nu försäljningen i sällanköpsvaruhandeln strax över de nivåer som rådde innan lågkonjunkturen tog fart. Sällanköpsvaruhandeln har således tagit igen de senaste årens försäljningstapp. En delbransch som under 2025 fortsatt inte återgått till en positiv försäljningsutveckling efter de senaste årens lågkonjunktur är kläd- och skohandeln, vars försäljning sjönk något under 2025. Under inledningen av 2026 har en viss återhämtning i volymförsäljningen kunnat skönjas, om än fortsatt långt ifrån nivån innan pandemin.

Efter en tuff period med fallande försäljningsvolymer vände utvecklingen för livsmedelshandeln uppåt under 2024. Den negativa volymutvecklingen tog fart i samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022, då kraftigt stigande priser på energi, drivmedel, gödsel och andra insatsvaror drev upp kostnaderna i jordbruket och livsmedelsproduktionen.

Efter försäljningsökningen under 2024 fortsatte den positiva utvecklingen under 2025, men i en lugnare takt. Försäljningen av livsmedel ökade med 0,4 procent i fasta, kalenderkorrigerade priser, jämfört med föregående år. Samtidigt steg försäljningen med 3,5 procent i löpande priser, vilket speglar att livsmedelspriserna fortsatte att öka under året. Efter en period med mer dämpade prisökningar tog livsmedelsinflationen åter fart under 2025 och uppgick till 4,3 procent för helåret. Prisuppgången drevs bland annat av högre priser på kaffe, choklad och olivolja till följd av torka i Brasilien och fortsatta störningar i sjöfarten över Röda Havet.

I april 2026 sänktes momsen på livsmedel från 12 till 6 procent, vilket fick ett tydligt genomslag på prisutvecklingen samt gav ett åtminstone tillfälligt uppsving i försäljningsvolymen. Livsmedelsinflationen uppgick till -5,7 procent under månaden samtidigt som volymförsäljningen ökade med 3,7 procent. Under våren 2026 låg försäljningsvolymen på ungefär samma nivå som 2020.

Framåt finns osäkerhetsfaktorer som kan påverka prisutvecklingen. Stängningen av Hormuzsundet har lett till högre priser på vissa insatsvaror, bland annat konstgödsel. Det kan på sikt medföra ett visst uppåttryck på livsmedelspriserna.

Försäljningsutvecklingen i kläd- och skohandeln steg tydligt under perioden 1998–2011, där den positiva utvecklingen var starkast i skohandeln. Sedan 2011 har kläd- och skohandeln präglats av en negativ volymutveckling, vilken blev extra tydlig under inledningen av pandemin då kläd- och skohandeln sjönk kraftigt, en naturlig följd av att många arbetade hemifrån och inte var i lika stort behov av kläder och skor till kontoret. Efter pandemin följde en period av återhämtning i samband med återgång till kontorsarbete samt att det sociala livet återupptogs i större utsträckning, men redan 2023 sjönk försäljningen återigen. Trots positiva utvecklingstal under delar av året markerade 2025 tredje året i rad med negativ försäljningsutveckling i kläd- och skohandeln. Det finns flertalet potentiella förklaringar till den långa perioden av negativ utveckling, varav en är det ökade intresset för att handla kläder och skor second hand, en trend som vuxit väldigt snabbt under senare åren med ett ökat antal aktörer, inte minst digitala plattformar.

Försäljningen av byggvaror hänger bland annat ihop med rörligheten på bostadsmarknaden och huruvida hushållen väljer att renovera. Byggförsäljningen var exempelvis stark under pandemin då många hushåll prioriterade att bygga om hemma. Ett höjt ROT-avdrag kan öka incitamentet för att genomföra renoveringar, vilket i sin tur har en positiv inverkan på försäljningen av byggvaror. ROT-avdraget höjdes tillfälligt från maj till och med december 2025. Antalet personer som utnyttjade avdraget steg med drygt 30 procent under perioden, jämfört med motsvarande period föregående år. Försäljningen av byggvaror steg kraftigt under april, månaden innan höjningen, något som sannolikt hänger samman med en ökad renoveringsaktivitet till följd av införandet av reformen. Även resterande månader av 2025 uppvisade positiva utvecklingstal, vilket bidrog till en försäljningsökning på 5 procent i fasta priser under helåret 2025. Ökningen skedde dock från låga nivåer efter en period av svag byggkonjunktur 2023–2024. Den positiva utvecklingen har hållit i sig även under inledningen av 2026, men försäljningsvolymen befinner sig, trots det, i nivå med 2017.

Skönhet och hälsa är en av få delbranscher i sällanköpsvaruhandeln där försäljningen inte påverkats av de senaste årens lågkonjunktur. Försäljningen av skönhets- och hälsoprodukter har tvärtom gått emot strömmen och haft en positiv försäljningsutveckling under samma period som flertalet andra detaljhandelsbranscher kämpat med vikande försäljning. Skönhetsprodukter är således något som konsumenterna fortsatt att prioritera trots ekonomiskt tuffa tider, ett fenomen som brukar kallas läppstiftseffekten. Efter den rekordstarka volymtillväxten på 17 procent 2024 noterades en ökning också för 2025. Denna var dock betydligt beskedligare och uppgick till drygt 4 procent.

Elektronik är en av de varugrupper som tenderar att ha en stark utveckling under november, månaden då Black Week infaller. Efter en relativt sval utveckling under Black Week-månaden under 2024, steg försäljningen med 32 procent under november 2025, mätt i fasta priser, jämfört med motsvarande månad 2024. Det starka månadsutfallet var en av förklaringarna bakom uppgången på hela 15 procent för helåret 2025, mätt i fasta priser. Mätt i löpande priser var försäljningsutvecklingen 7 procent, det vill säga lägre än i fasta priser. Vid en tolkning av den siffran är det viktigt att komma ihåg att branschen kännetecknas av teknikutveckling. När nya versioner av exempelvis mobiltelefoner lanseras har dessa vanligen utvecklats tekniskt med nya förbättrade funktioner. Detta medför ofta att priset på gamla modeller, som fortfarande är till salu, sänks. Inom elektronikhandeln är därför utvecklingen i löpande priser ofta lägre än tillväxten i volym.

Den starka utvecklingen under 2025 har hållit i sig även under inledningen av 2026, vilket innebär att försäljningen av elektronik, under juni i år, befann sig på den högsta nivån sedan 1991, mätt i fasta priser.

Precis som för försäljningen av bygg- och järnvaror innebar 2025 en revansch för möbelhandeln. Möbelförsäljningen kan exempelvis påverkas av rörligheten på bostadsmarknaden, eftersom en flytt ofta innebär ett behov av nya möbler. Rörligheten på bostadsmarknaden, mätt som antalet sålda bostadsrätter, var relativt dämpad under 2025, en svag uppgång har dock kunnat skönjas under inledningen av 2026. Trots den relativt svala utvecklingen på bostadsmarknaden under 2025, kunde en återhämtning i möbelförsäljningen skönjas; för helåret 2025 steg försäljningen med drygt 7 procent. Ökningen skedde dock från låga nivåer. Möbler är relativt kostsamma inköp som många hushåll valde att skjuta upp under inflationskrisen. När köpkraften successivt har stärkts har en del av den uppskjutna efterfrågan börjat återvända, vilket sannolikt har bidragit till återhämtningen i försäljningen.

Försäljningen har, trots uppgången under 2025, fortsatt inte återhämtat sig från tappet under åren 2022–2023. Den positiva utvecklingen har hållit i sig under inledningen av 2026, men volymförsäljningen befinner sig fortfarande långt ifrån de nivåer som rådde innan inflationskrisen tog fart.